I längden håller det inte att köpa det billigaste kontorsmaterial man kan hitta, lika lite som det håller att köpa det billigaste när det gäller möbler eller andra saker. Pennor där bläcket tar slut efter en vecka, USB-minnen som helt plötsligt och oförklarligt slutar att fungera eller papper som fastnar i skrivaren hela tiden är helt enkelt inga bra köp, och sällan är det gamla uttrycket om att snålheten bedrar visheten så sant som i dessa situationer.
Förr eller senare lär man sig att kvalitet lönar sig, och då börjar man leta efter de bästa produkter man kan hitta till ett rimligt pris. Ska man prata möbelspråk så innebär det att man går från Jysk och IKEA till Mio. Det finns dock ofta inte budgetutrymme för att börja med Svenskt Tenn, och det går knappast att försvara ur ekonomisk synvinkel heller.
På precis samma sätt förhåller det sig med kontorsmaterial, och med allt annat, egentligen. Varor av högre kvalitet är ofta dyrare, men brukar löna sig på sikt. Man kan säga att marginalkostnaden är hög i början. En lösning kan då vara att köpa det som går begagnat. Vare sig det är saker av hög kvalitet eller inte så är det ofta billigare att köpa begagnat än att köpa nytt av låg kvalitet, och de pengar man sparar in kan man sedan använda till att köpa kvalitetsvaror senare. Det är så många studenter, som har gått om tid och ont om pengar, gör för att få en stilfull garderob: de köper begagnade kvalitetskläder, och köper nya, dyra kvalitetsskor för pengarna de sparar in på detta sätt.